Fortsätt till huvudinnehåll

En vilja

Vad ska man göra när man inte längre kan skilja mellan politiker och komiker? När man lever i ett samhälle där det anses vara viktigare att tjäna pengar än att göra det man verkligen brinner för? Där stress är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, studenter tvingas leva på existensminimum och där det är lagligt att prata i mobiltelefon medan man kör bil men livstids fängelse om man lurar staten på pengar?

Jag har inget bra svar på den frågan, men jag misstänker att en mer medveten kamp för det jag tror på skulle kunna vara ett steg i rätt riktning. Jag vill kunna se mig själv i spegeln och tänka att det är en sympatisk och medmänsklig individ som reflekteras mot mig. Jag vill kunna hjälpa andra att leva ett bättre liv utan att förvänta mig något i gengäld, förutom att den jag hjälper i framtiden även hjälper andra. Jag vill kunna stå för mina åsikter även när jag umgås i grupp och jag vill kunna behandla andra människor med respekt även om de inte passar in i hur man enligt samhällsnormen ska vara.

Det skulle bidra till en bättre värld. Jag hoppas verkligen att jag har förmågan att göra detta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pi day

Pi har ett oändligt antal decimaler, som inte uppvisar någon regelbundenhet. Det innebär att allt som kan uttryckas med tal ingår i någon del av denna oändliga sifferföljd. Alla DNA-sekvenser som någonsin existerat och någonsin kommer att existera. Namnen på alla du älskat eller kommer att älska. Alla möjliga berättelser som kan beskrivas i text. Allt går inte att beskriva med tal och pi är inte det enda transcendenta talet, men det finns ändå en viss charm att vi kan låta ett enda tecken symbolisera allt detta. Att det därtill representerar förhållandet mellan omkretsen och diametern i en cirkel, är intimt förbundet med de komplexa talen och ingår i flera matematiska formler utan uppenbar koppling till sitt geometriska ursprung tycker jag är fascinerande. Så enkelt och ändå så fullkomligt ofattbart. Precis som livet.

Här sitter jag och tar saker för givet

Det har hänt mycket sen jag skrev här sist. Trump har varit president och är det inte längre jag har träffat en ny partner och skaffat en hund min syster, två av mina närmaste vänner och två av mina ex har fått barn jag jobbar i Uppsala istället för Stockholm personer i min närhet har drabbats av allvarliga sjukdomar jag har blivit deltidssjukskriven för depressiv episod Covid-19 har förändrat livet för alla, i viss mån för alltid Sen pandemins början har jag pausat mitt facebook-konto för att jag spenderade alldeles för mycket tid där. Nu spenderar jag istället alldeles för mycket tid med att läsa nyheter; om politik, statskupper, förtryck, korruption, brottslighet och annat som känns relevant medan jag läser det, och samtidigt inte kräver något av mig mer än att fortsätta scrolla. Om jag skulle sammanfatta samtiden med en bild så skulle jag nog välja en bild på någon som fastnat framför en skärm, med nacken i en obekväm position och ett finger som febrilt scrollar. Kanske med ett mun