Tallrikarna från Ikea

Jag vill vara den vars namn står på billiga tallrikar från Ikea som ingen tycker är särskilt fina men som sålts i hundra miljoner exemplar. Mitt namn ska stå där och ge bekräftelse på att jag åtminstone är värd 15 kr (på grund av defekt, ordinarie pris 25 kr). Jag vill ge världen rena vita linjer att förhålla sig till när allt annat känns tungt och ohanterligt. De ska vara tåliga och flexibla. En blank rund yta att spegla sig i och tänka “Det kanske inte är så illa ändå”.

Jag vill att mitt namn sprids över alla världens hav, i lådor från Kina och Polen lastade i containrar. Först då är jag på riktigt en Designer, en sån där som lyckats. För hur ska jag annars kunna motivera min existens?

Två studenter har blivit kära och delar nu på sin första måltid tillsammans. Självklart var det dem jag tänkte på när jag designade tallriken, de skulle inte klara sig utan mig. Den är så billig att den lämnades kvar av någon som flyttat från korridoren för länge sen. Försök någon gång att äta en romantisk middag utan bra tallrikar, det blir inte alls samma sak, du kommer att göra bort dig fullständigt och sen ses ni aldrig mer.

Dagen efter så diskar en av studenterna. Ett lyckligt leende spelar över hans läppar medan han noggrant torkar av båda sidor av porslinstallrikarna.

I en lägenhet några kvarter därifrån skriker ett barn och fäktar våldsamt med armarna. Föräldrarna hinner inte ens resa sig, maten sprutar åt alla håll och två tallrikar åker ner i golvet. De går inte sönder, inte minsta spricka, och när mamman böjer sig ner för att plocka upp dem så registrerar hon halvt omedvetet mitt namn på undersidan av ena tallriken. Samtidigt som hon tacksamt tänker att det här är kvalitet.

Det är inte så att jag är självgod. Då hade jag istället designat en tallrik med pråliga kanter och mönster för att återspegla min elegans. Den skulle aldrig kunna sälja i så många exemplar, aldrig finnas i så många människors liv. Nej, det här är mitt sätt att överhuvudtaget överleva. Om en man lever på jorden men ingen vet vad han heter, finns han då? Nej, det gör han inte.