Fortsätt till huvudinnehåll

HealthShare

Den här terminen läser jag endast tre kurser på universitetet: IT i Samhället, Villkorsprogrammering och Storskalig Programmering. Programmeringskurserna tänker jag inte uttala mig så mycket om utöver att de är tuffa med sina minst sagt tidskrävande uppgifter.

Den förstnämnda tror jag däremot kan vara intressant att berätta lite om. Det är en projektkurs som bedrivs tillsammans med 9 andra IT-studenter och 8 studenter från Rose Hulman Institute of Technology, Indiana, USA. Tillsammans driver vi HealthShare, vars mål är att samla information om journalsystem och komma fram till ett eller flera förslag på hur de kan fungera bättre tillsammans, genom en centraliserad lösning alternativt genom att möjligheterna att automatiskt skicka data mellan systemen förbättras. På sikt är det tänkt att detta ska leda till att vårdgivarna får en bättre helhetsbild av patienter som fått vård på olika anstalter samt att patienterna själva ska få ökad tillgång till sina journaler.

Projektet började med en veckas teambuilding då amerikanerna kom till Sverige för att lära känna oss och uppleva vår kultur. Vi var ute på nation i princip varje kväll och jag hade en amerikan boende hemma hos mig, vilket var både jobbigt och spännande. I nuläget har vi delat in oss i grupper som arbetar med olika delar av projektet och planen är att ordna interjuer med ansvariga på Cambio och EPJ på UAS under den kommande veckan. Det som gör det här projektet unikt är att vi faktiskt gör skillnad, det är inte bara en akademisk övning.

Det händer en massa annat i mitt liv just nu också, men delar av det vill jag inte ta upp här utan jag nöjer mig med att säga att det är väldigt spännande och utvecklande. Vad jag kan nämna är att jag äntligen tagit upp träningen igen efter några månaders uppehåll - jag har skaffat årskort på campus 1477 och än så länge är jag nöjd med deras utbud.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kärlek

Jag har funderat en del på kärlek i avseendet tvåsamhet den senaste tiden. Hur kommer det sig att så många lever i monogama förhållanden (endast två personer) och vad är det som är drivkraften bakom att hålla ihop? Dessutom så har jag funderat en del på varför man blir kär överhuvudtaget och vad det i själva verket innebär att vara det. Klassiska tonårsbekymmer med andra ord. Något som är intressant att nämna i sammanhanget är behovet av gemenskap, som antagligen är större än vad vi ofta inbillar oss. Att vara tillsammans med någon innebär ju att man känner en stark tillhörighet till varandra och frågan är om inte den starkaste gemenskapen går att finna just mellan två människor som är kära i varandra, som anser sig höra ihop såpass mycket att de väljer att tillbringa livet tillsammans. Kanske är just gemenskapsfaktorn en av de viktigaste orsakerna till att de flesta kärleksförhållanden består av två personer och inte fler. Sen så spelar samhällets normer givetvis en stor roll också, v...

Tallrikarna från Ikea

Jag vill vara den vars namn står på billiga tallrikar från Ikea som ingen tycker är särskilt fina men som sålts i hundra miljoner exemplar. Mitt namn ska stå där och ge bekräftelse på att jag åtminstone är värd 15 kr (på grund av defekt, ordinarie pris 25 kr). Jag vill ge världen rena vita linjer att förhålla sig till när allt annat känns tungt och ohanterligt. De ska vara tåliga och flexibla. En blank rund yta att spegla sig i och tänka “Det kanske inte är så illa ändå”. Jag vill att mitt namn sprids över alla världens hav, i lådor från Kina och Polen lastade i containrar. Först då är jag på riktigt en Designer, en sån där som lyckats. För hur ska jag annars kunna motivera min existens? Två studenter har blivit kära och delar nu på sin första måltid tillsammans. Självklart var det dem jag tänkte på när jag designade tallriken, de skulle inte klara sig utan mig. Den är så billig att den lämnades kvar av någon som flyttat från korridoren för länge sen. Försök någon gång att äta...