Fortsätt till huvudinnehåll

Sömn

Första inlägget detta, men det tänker jag inte lägga någon vidare tonvikt på. Vi går direkt in på intressantare ämnen att diskutera. Sömn till exempel.

Inatt sov jag nästan exakt 10 timmar. Jag gick och la mig vid åtta-tiden på kvällen och gick upp vid 6-tiden på morgonen för att gå till skolan. Jag kan upplysa dig som läsare att det detta är något högst onormalt för mig, då jag vanligtvis går och lägger mig någon gång mellan klockan 1 och 2 på natten. Orsaken? Jag hade helt enkelt inget bättre för mig än att sova. Jag hade redan spelat en hel del piano, umgåtts med min mamma i stort sett hela dagen, spelat tv-spel och insett att jag inte var på humör för det. Så jag gick och la mig, och kände mig duktig. Jag vaknade till och med innan väckarklockan ringde och var inte alls lika morgontrött som jag brukar vara.

När vi skulle hålla ett muntligt föredrag på temat dröm och verklighet i samband med nationella proven i Svenska B så pratade jag just om sömn. Jag förespråkade att då och då stanna uppe hela natten och kritiserade sättet vårt samhälle är uppbyggt på idag. Även efter att ha känt fördelarna med en sådan här natt så håller jag fast vid mitt påstående. Det är något speciellt med natten som inte finns på dagen och man sparar de facto in en hel del tid genom att dra in på mängden sömn. Det jag brukar göra när jag är vaken en hel natt är att sitta uppe framför datorn eller teven och spela spel, men det brukar även bli en del nattliga promenader och det är just dessa som är så magiska. Att sitta och meditera vid stranden till en sjö under stjärnorna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kärlek

Jag har funderat en del på kärlek i avseendet tvåsamhet den senaste tiden. Hur kommer det sig att så många lever i monogama förhållanden (endast två personer) och vad är det som är drivkraften bakom att hålla ihop? Dessutom så har jag funderat en del på varför man blir kär överhuvudtaget och vad det i själva verket innebär att vara det. Klassiska tonårsbekymmer med andra ord. Något som är intressant att nämna i sammanhanget är behovet av gemenskap, som antagligen är större än vad vi ofta inbillar oss. Att vara tillsammans med någon innebär ju att man känner en stark tillhörighet till varandra och frågan är om inte den starkaste gemenskapen går att finna just mellan två människor som är kära i varandra, som anser sig höra ihop såpass mycket att de väljer att tillbringa livet tillsammans. Kanske är just gemenskapsfaktorn en av de viktigaste orsakerna till att de flesta kärleksförhållanden består av två personer och inte fler. Sen så spelar samhällets normer givetvis en stor roll också, v...

En förenklad matematik om livet och kärleken

När man dör så är tiden slut så som vi känner den. Det kan låta trivialt och fånigt, men det mirakel som vi kallar liv uppstod genom det omöjliga, lite som att dela med noll. I samma stund som vi drar vårt sista andetag slutför vi detta mirakel och från att ha haft all tid i världen så har vi ingen tid kvar. Vi går från en ständig följd av ögonblick till att istället befinna oss i det gränsvärde där vi delar vårt liv med noll. Vi återgår till den fullkomlighet som vi var i innan vi föddes, i utrymmet mellan positiv och negativ evighet, där allt är möjligt. Vi föds med vissa instinkter, arvsanlag och i en viss miljö. De första valen i våra liv görs helt och hållet utifrån dessa förutsättningar och skulle därför vara förutsägbara för någon med en fullkomlig bild av det vi styrs av. Sedan börjar vi fatta beslut baserade på tidigare erfarenheter, och eftersom dessa uppstod till följd av förutsägbara val så är även dessa förutsägbara. Vi har en fri vilja i att vår individualitet ...

Här sitter jag och tar saker för givet

Det har hänt mycket sen jag skrev här sist. Trump har varit president och är det inte längre jag har träffat en ny partner och skaffat en hund min syster, två av mina närmaste vänner och två av mina ex har fått barn jag jobbar i Uppsala istället för Stockholm personer i min närhet har drabbats av allvarliga sjukdomar jag har blivit deltidssjukskriven för depressiv episod Covid-19 har förändrat livet för alla, i viss mån för alltid Sen pandemins början har jag pausat mitt facebook-konto för att jag spenderade alldeles för mycket tid där. Nu spenderar jag istället alldeles för mycket tid med att läsa nyheter; om politik, statskupper, förtryck, korruption, brottslighet och annat som känns relevant medan jag läser det, och samtidigt inte kräver något av mig mer än att fortsätta scrolla. Om jag skulle sammanfatta samtiden med en bild så skulle jag nog välja en bild på någon som fastnat framför en skärm, med nacken i en obekväm position och ett finger som febrilt scrollar. Kanske med ett mun...