Att lära sig saker är bland det underbaraste som finns. Det spelar egentligen inte så stor roll vad det handlar om - oavsett om man lär sig om ett ämne genom att läsa om det i skolan, om man lär sig kontrollera sin kropp genom att träna den eller om man lär sig hur man på ett bra sätt kan umgås med andra människor genom att göra just det så är det något positivt.
Ändå finns ord som "pluggis" och "nörd". Vad är det som är så fel med att vara intresserad av något och gå in för det till hundra procent? Ingenting. Problemet ligger i att folk går omkring med dåligt samvete över sina egna tillkortakommanden och behöver ta ut det över andra. Det finns någon slags snedvriden uppfattning om att de som pluggar mycket automatiskt är sämre inom andra områden, som till exempel social kompetens och förmåga att njuta av livet, något som jag är helt emot.
För att utvecklas som människa så måste man lära sig nya saker hela tiden och inte stå och trampa i gamla fotspår. Tänk efter: De mest intressanta människorna är ofta de som har rest mycket, tagit sig igenom många kriser och tillbringat mycket tid till att tänka över saker och ting men det finns inget som säger att de har ägnat mindre tid än andra åt att plugga - snarare motsatsen.
Idag präglas samhället till stor del av lathet och till vilken nytta? Vi blir redan idag utkonkurrerade av hårt arbetande asiater och utvecklingen går knappast i rätt riktning. Det går inte en dag i skolan utan att jag noterar att någon (eller de flesta) försöker göra så lite som möjligt under såväl lektionerna som på rasterna och jag kan bara inte förstå varför. När man ändå är i skolan så kan man väl lika gärna göra det bästa av situationen? Dessutom så är känslan av att ha förstått något komplicerat skön.
Nej jag kommer att fortsätta hålla ögonen öppna för personer som faktiskt tar saker och ting på allvar och som har öppna hjärtan. Som det är nu så tappar jag nästan hoppet till och från, men jag ger inte upp.
Ändå finns ord som "pluggis" och "nörd". Vad är det som är så fel med att vara intresserad av något och gå in för det till hundra procent? Ingenting. Problemet ligger i att folk går omkring med dåligt samvete över sina egna tillkortakommanden och behöver ta ut det över andra. Det finns någon slags snedvriden uppfattning om att de som pluggar mycket automatiskt är sämre inom andra områden, som till exempel social kompetens och förmåga att njuta av livet, något som jag är helt emot.
För att utvecklas som människa så måste man lära sig nya saker hela tiden och inte stå och trampa i gamla fotspår. Tänk efter: De mest intressanta människorna är ofta de som har rest mycket, tagit sig igenom många kriser och tillbringat mycket tid till att tänka över saker och ting men det finns inget som säger att de har ägnat mindre tid än andra åt att plugga - snarare motsatsen.
Idag präglas samhället till stor del av lathet och till vilken nytta? Vi blir redan idag utkonkurrerade av hårt arbetande asiater och utvecklingen går knappast i rätt riktning. Det går inte en dag i skolan utan att jag noterar att någon (eller de flesta) försöker göra så lite som möjligt under såväl lektionerna som på rasterna och jag kan bara inte förstå varför. När man ändå är i skolan så kan man väl lika gärna göra det bästa av situationen? Dessutom så är känslan av att ha förstått något komplicerat skön.
Nej jag kommer att fortsätta hålla ögonen öppna för personer som faktiskt tar saker och ting på allvar och som har öppna hjärtan. Som det är nu så tappar jag nästan hoppet till och från, men jag ger inte upp.
Kommentarer